Morrrrrrrrrrr.....
Hade just lyckats somna då okänd granne bestämde sig för att gå ut med hunden. Ingen fara med det, inte alls, om det inte var för att hon var vad jag kunde höra redigt rund under fötterna och tydligen tyckte det var en bra ide att ha hunden lös. Det var det inte. Jag vaknade av en gallskrikande kvinna som tydligen hade tappat bort ovan nämnda hund och föll tillbaka på att argt vråla så det ekade fint i, vad jag gissar var, hela kvarteret. I ungefär en kvart. Det ilskna bölandet varvades med gullprat ett par sekunder här och där men gick obönhörligt tillbaka till hot och fy dig i massor, samt förvirrade frågor om hundens vistelseort till en annan person som inte ropade tillbaka. Det "lustiga" är det att detta scenario redan hade utspelat sig en gång en stund innan jag somnade så blev lite förvånad över att det skedde igen.
Jag är ingen ängel, jag släpper också ut hunden lös om nätterna, och ibland är han seg på att komma tillbaka, jag har utan tvekan ropat argt ut i mörkret, och har utan tvekan stört människor som sover så det räcker och blir över i mina dagar. Men att hålla på i en kvart?! Ikaros lyssnar inte alltid, men det brukar inte krävas mer än ett eller ett par ryt för att få honom att tänka om, och om man gullar glatt med honom går det ännu fortare. Blir såå suuuur.... Man ska för tusan inte släppa hunden lös om man inte kan hålla någon slags koll på den. Djävlarimigockså!
Nu ska den griniga, gravida och lätt gnälliga Cissin försöka somna om, var bara tvungen att ventilera. Och obekvämt är det att ligga på tjockismagen också. Bah!
Fuck this
Näe. Jag är inte glad. Ja, jag är fruktandvärt lycklig, men just nu är jag inte glad. Jag är hungrig, jag mår illa och allting gör ont. Kul? Nej. Jag är inte glad.
Men älskade, finaste, underbaraste Joel sover så tänker inte sabba hans natt. Han behöver få sova.
Jag mår så bra man ens kan föreställa sig, men det är just nu åt helvete.
Merry fucking christmas.
Nere
Varit en lång dag, igen. Nog mest för att jag sover så fruktansvärt dåligt senaste tiden, vet inte varför men jag kan bara inte somna. Allt jag vill göra är att dricka mig redlös och slippa känna vikten av den grå sörjan i mitt huvud ett tag men det går inte, jag vill inte. Det leder inte till något bra, det vet jag, men det är ack så enkelt.
Blev middag hos Ninni tidigare med älsklingen och Emanuel. Var trevligt som vanligt även om jag var så trött att jag knappt kunde se rakt. Babe är iväg med densamme Emanuel och inhandlar cigg, hoppas han kommer hem snart! <3
Ja... Mycket är som det är här i världen, men om man inte försöker fokusera på det som är bra och övervinna skiten så blir det aldrig bättre. Det är vad jag försöker göra iaf, även om det dyker upp skit som får mig att känna som om jag blir tvingad två steg bakåt så måste man ändå framåt igen. Livet är fan i mig för kort för ånger.
Nae, ska hitta ett avsnitt att se eller något tills Joel kommer hem och sen mysa ihop mig i soffan igen med ovan nämnda och fokusera på en bättre morgondag! :)
Swirling
Känner mig trött i själ och kropp men vill inte sova, vågar knappt försöka. Är rädd för ångesten som pockar på varje gång jag blundar. Vet inte ens varför jag har ångest, finns inget jag kan direkt sätta fingret på. Är bara tungt just nu.
Skola imorgon, först engelska och sedan första delen av nationella i svensk. Kunde helt klart se fram emot det mer men klarar knappt av att tänka på det. Det får bära eller brista helt enkelt.
Ska väcka karlen och krypa ner i sängen med den samme. Har laddat över Simpsons på ett USB så borde stå mig ett tag, och förhoppningsvis får jag mig ett par timmars sömn innan det är dags att bege sig mot plugg. :)
Sämre
Vaknade med en fruktansvärd tyngd i kroppen, precis som igår. Tog mig typ en timme att ens ta mig upp, vet inte varför. Hoppas på att det blir bättre när anti-deppen kickar in ordentligt, mer än så kan jag nog inte göra just för stunden. Har varit en tung månad på många sätt, men på andra den bästa på länge.
Börjar få kontroll igen, små steg i taget men det är iaf en början. Haft många underbara dagar med älsklingen, varit ute på bio och haft mysigt hemma. <3 Finare karl får man leta efter, kan nog inte beskriva hur lycklig han gör mig, kan inte ens försöka.
Är peppad på att sätta igång med flytt, och efter det börja göra iordning för julen. December närmar sig med stormsteg och tanken på det lättar mitt sinne litegrann. Jul, jul, strålande jul.... Eller nåt. Kan ju iaf inte vara sämre än pissregnig november, och dekorationerna är bra mycket trevligare.
Näe, ska glo på något avsnitt i väntan på att hjärtat mitt kommer hem från stan. Ska försöka göra det bästa av den här kvällen också, och livet kunde utan tvekan vara bra mycket sämre. Man kanske inte kan leva på kärlek men det gör utan tvekan livet bra mycket bättre. :)
Obönhörligt vaken
Kan inte sova, vet inte ens om jag vill. Vill prata men vet inte vad jag ska säga heller. Jag vet bara inte vart jag ska ta vägen just nu, är fast i ett stadie mellan hysteri och apati och har inte lyckats hitta någon mellanväg, vet inte vart jag ska leta efter den heller.
Jag vet vad jag borde göra, jag vet det så fruktansvärt väl, men bara tanken på det får mig att gå sönder lite inombords. Samtidigt så är det så mycket mer komplicerat än så, om jag lyssnar på den andra sidan av mig så för det med sig en hel uppsjö av egna efterverkningar. Från eller till, framåt och bakåt, jag kommer ingen vart trots att jag vet vad mitt hjärta vill. Hjärnan håller inte med på alla plan dock, och det är logiken som står i vägen. Kanske är en bra grej, jag vet ärligt talat inte. Varenda liten känsla i min kropp är i uppror och jag vill bara fatta ett beslut så det är överstökat. Det är bara så fruktansvärt svårt.
Men på den ljusa sidan så har vi idag lyckats få igång Rage i princip laggfritt, kopplat in en trådlös router och flyttat datorn till TV:n. Har suttit ett tag och försökt knappa ner det här via mobilen men internetsidor i mobilstorlek är dryga, och Apple har gett ut en app för blogg.se så bytte till iPoden och nu är livet lite enklare. Saknar fortfarande två katter som är ute på vift i området men dom dyker alltid upp så småningom.
Slagit igång Ice Age 3 på datorn och försöker känna lugnet. Idag har jag dessutom möte på Oden vilket inte direkt bidrar till att jag är mindre uppstressad. Ser inte fram emot det men ibland måste man göra saker man tycker är obehagliga.
Näe, jag måste sluta babbla här nu och kanske försöka sova nån timme. Frukostdate med syster halv nio!
Midnattsfilosofi del femtioelvatusen
The end of heartache
Ibland önskar jag bara att jag kunde gå tillbaka i tiden, fixa allting innan det gick åt helvete. Innan jag förstörde allt.
At birth I was stigmatized by fires of hell
The hollow space inside is growing still
It's going for the kill
Beneath the blood red sky the song was born
The sky was bleeding when I sang her the deadsong
By my burning cradle
The lullaby of death was sung by dark angels
The daughters of flame
She slept under my wing
A cold embrace
Death's loyal servant now filled with pain
Forever haunted by her angelic face
By my burning cradle
The lullaby of death was sung by dark angels
The daughters of flame
These chains
Hold me down
Down on this frozen ground
In this world where death walks the earth
The sign of reaper given in birth
By my burning cradle
The lullaby of death was sung by dark angels
The daughters of flame
Breathe
Har fattat ett beslut och det känns. Inte bra, inte dåligt, bara ----. Sorgen är svår men det går väl över med tiden.
Just nu är jag bara trött på livet, ser ingen mening med någonting. Vill kura ihop mig till en boll och aldrig möta världen igen.
Torsdag
Tänker slå igång Mass Effect.
-_- -_-
Mindre kul: MYRINVASIONEN HAR BÖRJAT! Jag klarar inte av en vår till som förra, ringde i panik till min mor och kunde inte gå in i köket på väldigt länge på grund av skräck för armén av flygmyror som beslutade sig för att dyka upp, för att inte nämna de förbannade golvbundna små kräken dessutom.
Källan till det helvetet kom från skrubben som då var fylld till bräden med allsköns skrot och helvete, men nu har jag mina burdjur därinne och det känns inte direkt sådär jätteskoj med tanke på att jag är där inne minst en gång om dagen för att pyssla om, mata och städa. Om det nu blir en ny pesthärd nu till våren så vet jag inte hur jag ska lösa det. Liksom, tänk om dom lägger ägg i burarna och försökar sig och larver och insikter och äckel och panik panik panik....
Vet att äggläggning och förökning inte händer om man håller rent i burarna, vilket jag ser till att göra, men nojjan försvinner inte ändå. Tänk om, tänk om, tänk om.
Vågar inte ha fötterna på golvet just nu för två gånger den senaste halvtimmen har jag störts av en kittlande känsla på benet bara för att upptäcka at dom jävlarna kryper runt på mig. Det är fruktansvärt svårt att hålla borta panikattackerna just nu men försöker bita ihop. >.<
Jag vet inte vars dom kommer ifrån nu, men har den senaste veckan hittat ett tiotal runtom i vardagsrummet, inga i hallen eller runt skrubben dock. Måste inskaffa myrfällor i mängder och be för att flygmyrorna håller sig borta.
Huuu... Vill inte, vill inte, ville inte... Hur ska jag nu ta mig tillbaka till sovrummet då myrarméerna rycker fram på golvet? Skulle ha haft gummistävlar så jag bara kan stampa på dom och inte skrika till och springa iväg som en liten flicka... :'(
Wish me luck.
.....
Det kommer gå över, självklart, och jag kommer inte börja om, men det är jobbigt fortfarande, varje dag, även om det inte verkar så, och det börjar bli jobbigare och jobbigare och allt jag kan göra är att försöka hålla huvudet ovanför vattenytan och inte sjunka till botten. Men jag börjar bli trött i benen.
Usch, måste sluta tänka såna tankar, fokusera på att äta bra och fortsätta träna och fan i mig må bra. Så det så.
God natt.
Oj då
Näe. Tänker borsta tänderna och sova.