Moving pictures

 

Del 6

Någon dag senare lyckades jag ta mig hem och äta middag till slut. När kag kom tillbaka till enheten möttes jag av fyra stycken ur personalen i matsalen där även alla mina saker stod, nerpackade och väntande. Först blev jag rädd att dom skulle skriva ut mig igen men istället fick jag upplysningen att jag skulle flyttas från avdelning 2 till en öppen enhet som heter Gästhuset. Sagt och ort, fick med mig papper och medicin till personalen där och eskorterades till en annan del av sjukhuset och kom till en avdelning som var så mycket bättre.

Personalen var trevlig och hjälpsam, klädda i vanliga kläder istället för sjukhusmundering och själva enheten var mer som ett boende än en avdelning. Vardagsrummet var hemtrevligt inrett, det fanns mattor på golven och till och med speglar på toaletterna. Köket hade man tillgång till 24/7 och man fick äta vad man ville. Alla inskrivnas namn var uppskrivna på en stor white board bredvid respektives rumsnummer så om man ville lämna enheten en stund eller över dagen, till och med natten, så kunde man bara skriva upp det där och när man skulle vara tillbaka.

Mitt rum var trevligt, en riktig säng (även om jag saknade de ställbara sjukhussängarna lite) en byrå, ett litet bord med ett par stolar, några små lampor och plastblommor i fönstren, som till och med hade gardiner. Jag ägnade första kvällen åt att göra mig hemmastadd, måla naglarna och ta det lugnt. Hjärnspökena pockade, pockade men det var lättare att hantera där.

Efter tre dagar fick jag tillbaka ansvaret för mina mediciner för första gången på över en månad.

Sömn var det ja

Blev för irriterad på designen så den nya är klar och up and running! Tog en stund att komma in i HTML-kodningen igen men när det väl föll på plats gick det tokbra.

Så, dags för sängen och se vad morgondagen har att erbjuda!

Ett år är en kort lång tid

Så har det gått nästan ett år sedan jag bloggade senast och mycket saker har hänt, en del bra, en del dåliga.

Bra saker

Kicked the habit. Inget mer okontrollerbart alkoholintag, i princip ingen alkohol alls.
Fick en ny kattunge av mina föräldrar i present. Lilla fröken Mina Harker. Söt, korkad och lätt märklig.
Jag kan gå! Mer om det under "dåliga saker".
Elias har fyllt två och är helt fantastisk, underbar och det bästa jag vet.
Min syster är äntligen tillbaka på hemmaplan förhoppningsvis för alltid!
Jag har äntligen gjort min utredning och får min autismdiagnos officiellt i Januari!
Efter mycket sorg, sökande, misslyckade placeringar så har Zeus äntligen hittat sitt "för alltid"-hem hos ett fint par som bor på landet i Norge.
Jag har äntligen gjort min första tatuering!
Jag och J kämpar på och försöker hitta tillbaka till varandra. Vi har kul och njuter av varandras sällskap mer än på länge. Inget beslutat, inga förväntningar, vi bara umgås för att ha kul med varandra och än så länge så går det bara fint!

Dåliga saker

Misslyckade förhållanden/dejtanden.
Misslyckad skolgång.
Mys försvann, han dök upp hemma hos J två mil bort efter en vecka. Crazy cat.
Zeus är ej längre i min ägo.
Min syster bodde i Portugal.
Min syster flyttade vidare till Malta.
Jag insjuknade snabbt och som en blixt från klar himmel i Guillian Barré syndrom. Gick från fullt fungerande människa till att ligga helkroppsförlamad på Neuro-IVA i Umeå på mindre än två veckor. That sucked. Kampen mot sjukdomen fortsätter men det blir bättre, även om det går plågsamt långsamt ibland.


Det var lite snabba punkter om vad som hänt under året. Ska jobba på att slutföra berättelsen om min förlossningspsykos och även skriva ett mer detaljerat inlägg om hur jag insjuknade med Guillian Barré, hur det var att vara inlagd och livet efter sjukhuset. Ska även fixa till designen på sidan, behövs lite fixande och trixande.

Nu väntar en fantastisk mängd osedda Cougar Town avsnitt och senaste virkningsprojektet.

Hoppas ni haft ett bra år och välkomnar mig tillbaka in i bloggosfären!

RSS 2.0