Kurr kurr

Lilleman är stoooor. Han har nu uppgraderat till 74 i kläder och storlek 4 i blöjor. Tjock och lång och alldeles underbar är vad han är. Idag har vi skrattat åt varandra i massor medans pappan i hemmet tupplurade på soffan, myspys. 10 veckor igår, helt sjukt vad tiden går fort! Sist på BVC så vägde han in på 7,7kg på sina då 64cm, ska bli spännande att se hur mycket han växt till 3-månaderskollen!

Med mig blir det också stadigt bättre, medicin i olika former och mycket självransakan för mig i rätt riktning. Har inte varit några roliga veckor nu men det lättar för varje dag, nu är det det fysiska som är värst. Ångesten kommer och går som tur är men smärtan, andfåddheten och orkeslösheten är ständig. Tid för provtagning imorgon och läkartid på torsdag så hat förhoppningsvis svar innan veckan är över!

Nu ska jag packa ihop lite grejer och sen åka iväg igen, Coop med modern först och sen mot sjukhuset igen.

(Kommer göra en sammanfattning av vad som hänt de senaste veckorna när jag kommit lite längre bort från det. Just nu är det för nära. Jag skäms inte för att jag är sjuk, även om jag vet att vissa dömmer mig för att jag är inlagd på sjukhus och inte är hemma med min son 24/7. Jag gör så gott jag kan under omständigheterna och ger faktiskt blanka fan i om folk känner sympati för mig eller ej. Jag tror knappast att jag vore en bättre mamma om jag låg hemma i ett hörn och skakade av panikångest än om jag sover på sjukhuset och är hemma så mycket jag kan och klarar av på dagarna. Fuck you, det är allt jag har att säga.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0