Måndag natt

Har efter ännu en vända med Kims laptop åtgärdat videouppspelningsproblemen och nu flyter det på bara fint. ^^ Av någon dum anledning är det i princip omöjligt att hitta fungerande drivrutiner till ATIs Mobilityserie men hittade ett program som moddade en annan att funka med detta kort! Sweet. Känns skönt att veta att jag inte sabbat datorn istället för att fixa den. :P

Älsklingen sover gott i andra delen av soffan, stackaren har varit död hela dagen. Förstår honom, har inte varit på topp idag jag heller. En väldigt slö och tankfullt melankolisk dag. Baksmällan jag hade under gårdagen satt kvar lite när jag vaknade även idag. Bleh. Vill mest bara förtränga hela den där fyllan, jag var på dåligt humör vad jag minns men det mesta är svart. Inte mycket kvar förutom en enveten känsla av ångest och skam. Samt några märkliga blogginlägg men dom går ju som tur är alltid att ta bort, till skillnad från andra saker.

Ajja, nya tag. Vill bara tänka framåt, bli bättre, bli friskare. Bli starkare.

Imorgon blir det iväg till Skiftes och städa burar, samt lämna tillbaka ovan nämnda dator. Kolla om jag fått post måste jag också göra. Väldigt bra att komma ihåg. *nicka* Den nittonde bär det iväg till Röda Korsets nya lokal för att kolla läget och se när jag ska börja min praktik där. Yay. Ja, jag känner kanske ingen överdriven glädje över det hela, mest ångest och rädsla, men jag har stått stilla alldeles för länge nu. Orkar inte längre med mig själv som jag är, måste röra mig framåt igen. Ju fortare saker börjar röra på sig, desto fortare kan vi lämna den här staden på riktigt och slippa ångesten och helvetet som den hela tiden pressar ner över en. Jag är bara så fruktansvärt trött på att sitta och vänta på att livet ska börja, är nog dags att försöka sparka igång det. De viktigaste bitarna finns där, underbaraste Joel och allt sådant, men jag känner mig så fruktansvärt rastlös och utan egentligt mål. Bah. Tungt och grått i hjärnan. Måste försöka tänka på något annat.

Våren är ju tack och lov snart här, och med solen och sommaren kommer ju alltid ett något lättare sinnelag. Underbart. Vintern är mysig, men det skulle räcka bra med en månad istället för sju. Hurv. Ge mig sol och bekväma kläder!

Blir upp till syster i fjällen snart också. Yay. Blir ett besök på några dagar, får se om det blir före eller efter Röda Korset men det blir nog bra hur som. Ser fram emot det!

Nu ska jag försöka hitta en film att se och slå ihop laptopen med gott samvete. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0